Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Åsigterna om Dödsstraffet enligt den svenska strafflagstiftningen af år 1734 - Dödsstraff enligt 1734 års allmänna lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
64. IFör stöld i kyrka. . M. B. 46: 1/»varde hängd»
65 » enfalt hor, 4:de
resan ...... » 55: 3. »miste tå lif den, som gift är».
66. » tvefalthor . ... » 56: 1. »miste både lifvet».
67 » blodskam i vissa
leder....... » 59: i, 2,
3,4. »begge halshuggas och ej i
kyrko-68. » enfalt eller tve falt gård begrafvas».
hor i förening med
blodskam .... » 59: 5. »varde mannen steglad och konan i
båle bränd».
hvartill kan läggas stadgandet, att om den »förfalskar mått eller vigt, som
är f(öriordnad at them rätta och märka, skall mista lifvets (H. B.: 8. 3).
Såsom bihang till Missgerningsbalken i 1734 års lag kunna
betrak ttas:
a) Kongl. Förordningen d. 1 Juli 1743, hvilken stadgar dödsstraff för
blidka Aars olofliga utsändande;
b) Kongl. Förordningen d. 20 December 1745, angående straffets
skär-pandie för tjufvar, hvilken föreskrifver, att den, som genom vinbrott begår
stöld’, ibör utan alt skonsmål varda hängd, ehvad det är man eller qvinna»;
c) Kongl Förordningen d. 5 Mars 1746, angående deras straff, som
olofligien uppbryta andras bref och därutur taga penningar, bankosedlar
eller .annat penningevärde, för hvilket brott stadgas dödsstraff medelst
hängming; samt
(5) Kongl Förordningen d. 2 Maj 1747, om straffets, skärpande för
dem„ som föröfva svek och bedrägeri med bankosedlar, hvilken likaledes
bjuder., att gerningsmannen skall, »utan alt skonsmål eller anseende till
person en, stånd eller vilkor, mista ära och lif och varda hängdn.
Vid eii hastig blick på ofvanstående tabell öfver de
lag-paratgrafer i Missgerningsbalken, der 1734 års lag hotar med
enkelt eller qvalificeradt dödsstraff, inses snart, att vid alla der
upprä.knade brott, är det endera af de här ofvan (s 9—11)
angifna grundprinciper, som dervid hufvudsakligen gjort sig
gällande. Sålunda är det vid alla mord- och dråp-saker
ta-liomspri ncipen, som varit den Tör fasställandet’ af straff
bestämmande grundsatsen Vid en mängd andra brott, såsom
förräderi, uppror, hugg och slag å domare eller
Konungens embetsmän, rån, röfveri och stöld, är det
deremot afskräckuings-priucipeu, som oförtäckt träder
frami. Ändtligen, vid blasphemi, trolldom, tidelag,
tve-gifte, horsbrott och blodskamsbrott, är det den ifrån
Olivecrona: Dödsstraffet. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
