Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Åsigterna om Dödsstraffet enligt den svenska strafflagstiftningen af år 1734 - 3. Om den år 1779 genomförda reform af den svenska strafflagstiftningen - Gustaf III om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Gustaf III afskaffar tortyr.
orättvisa riktade språk, som deri förekommer, den
menniskokärlek, som deri uttalar sig, allt detta måste mäktigt hafva anslagit
hans känslor. De smickrande ord, som Beccaria tillika ställer
till Regenter af mildt sinnelag, hvilka ömma for sina
undersåter bästa, kunde icke heller undgå att på Gustaf III:s hjerta
göra ett djupt och varaktigt intryck. Sannolikt förfelade icke
heller följande yttrande af Beccaria att kraftigt verka på en
man, sådan som denne konung: »Om sanningen kunde,
oaktadt alla de oräkneliga hinder, som aflägsna henne från en
monark, framtränga till hans tron, må han veta, att hon
frambär mensklighetens innersta önskningar, må han veta att om
han beskyddar sanningen, skall hon hos honom utplåna
efter-sträfvandet af den blodiga ära, som eröfrare vunnit, och att en
rättvis efterverld skall tillerkänna åt honom den främste platsen
i afseende på vunna fredliga segertecken framför dem, som
for-värfvats af en Titus, en Antoninus, en Trajanus»’).
Redan kort efter sitt tillträde till regeringen tog Gustaf
111 det första steget till en bättre ordnad rättskipning, än förut
egt rum, genom att förbjuda all användning af tortyr2) för att
dermed aftvinga anklagade personer bekännelse om brott3).
Pinliga förhör och tortyrmedel for att vinna bevis om brott,
kände de gamla lagarne icke4); men efter det svenska jurister
1) Dei Delitti e delle Fene. XVI.
2) Kongl. Brefvet den 27 Augusti 1772, angående pinorums
afskaffande, innehåller att »alle sådane werktyg, hwilka icke hafwa någon grund
i Lag, utan strida emot friheten samt sjelfwa menskligheten och all
billighet, men kunde missbrukas til utöfvande af wåld och tyranni emot fria
medborgare, måge aldeles afskaffas, förstöras ocb utur wägen rödjas: altså
år Wår nådige wilja och befallning till Eder, thet i händelse någre
pinorum ther pinliga förhör kunde anställas ... I genast besörjen om theras
förstörande»
3) Beccaria: p. a. st. XII yttrar ock i anledning häraf i de yngre
upplagorna af sin bok: »La tortura è stata abolita nella Suezia, abolita
da uno dé piü saggl monarchi delTEuropa, che avendo portata la
filosofia sul trono, legislatore amico de’suoi sudditi, gli ha resi uguali e
liberi nella dipendenza delle leggi».
4) I ö G L förekommer visserligen i den afdelning, som benämnes
Kunugx efjzsöre 17. om nkuskan æn ban will egh sialuær wi|>ær ganga»
Ordet vKuskan» öfversätter Schlyter med »nödgande (med öfvertalande
eller hotelser)»; men hvad ÖGL sålunda omförmäler, torde dock icke
kunna anses innehålla ett afgörande bevis att pinande till bekännelse, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
