Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Åsigterna om Dödsstraffet enligt den svenska strafflagstiftningen af år 1734 - 3. Om den år 1779 genomförda reform af den svenska strafflagstiftningen - Riksrådets yttrande om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riks-Bådets yttrande härom.
41
utöfwande, utan thet fast mera i senare tider tagit
öfwer han den, hwaremot det finnes, at i flere länder, andre
christelige folkslag, deraf bewekte, förwandlat dödsstraffet
i et tjänligare oeh mer afskräckande, med den nytta
för religion och menniskokärlek, at denna missgärning, om icke
aldeles afstadnat, åtminstone blifwit mindre gängse och många
oskyldiga barns lif räddade».
»Beträffande frågan om dödsstraffet i allmänhet, så fordrar
wisserligen en billig ömhet om menniskolif at inskränka slika
straff så widt sjelfwa brottmålens natur thet någonsin kan
med-gifwa och det med allmänna säkerhetens bestånd sig gjöra låten.
»Uti Missgernings-Balken finnas några dödsstraff
utsatte, hwilka ifrån den tid nya lagen tilkom aldrig gått
i wärkställighet, utan til följe af Kongl. Brefwet af den 28
Januari 1737 städse af Ofwerdomstolarne blifvit leutererade».
»Några brott theremot äro så grofwa, at dödsstraffet therå
synes böra bibehållas i lagen, antingen för brottets natur, eller
i anseende til den skadelige wärkan det almänheten skulle
förorsaka, at theri gjöra ändring» ’)
Till protokollet, hållet i Kongl. Maj:ts Justitiæ Revision
den 27 Oktober 1778, då frågorna behandlades i närvaro af
Deras Excellencer Grefvarne von Höpken, von Liewen, Hiarne,
Friherre Ribbing, Grefvarne von Stockenström, Bielke, Scheffer,
von Hermanson, Beckfries, Posse, Friherrarne Falkengren,
Wrangel, Falkenberg och Sparre, anfördes, bland annat, att »då
en skälig ömhet för menniskjolif och andre Nationers lagar
derutinnan öfwerensstämma, at minska dödsstraff så mycket
det med allmänna säkerhetens bestånd sig göra låter; exempel
äfwen gifwas at frugtan för dödsstraff mindre wärkat
afsky for brott än farhågan för annan och neslig bestraffning,
sa funno Deras Excellencer det någon inskränkning i våre
strafflagar icke wore betänkelig, utan snarare både
skäligt och nyttigt, at om ock å de grofwaste och
borgerliga säkerheten närmast rörande brott
qvali-ficerade dödsstraff skulle bibehållas, andre
missdå-dare wid lifwet blefwo bibehållne och i det stället
1) Allegater titi Ridd. o. Adelns Plcni-Protokoll vid Riksdagen 1778
— 79. N:r 10. (Riddarbus-Archivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
