Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Åsigterna om Dödsstraffet enligt den svenska strafflagstiftningen af år 1734 - 3. Om den år 1779 genomförda reform af den svenska strafflagstiftningen - Ridd. o. Adelns deputerades yttrande angående Dödsstraffet och om trolldom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ridd. o Adelns deputerades yttrande angående dödsstraff. 43
men funno dock, i anseende til skräcks injagande nyttigt
at thet som Lagen härvid stadgar, måtte warda åtminstone
i bokstafwen bibehållet».
De kungliga forslagen mötte också, såsom man häraf kuude
vänta sig, i flera delar ett allvarligt motstånd hos Rikets Ständer.
Men i Rikets Ständers utlåtande öfver dessa förslag den
20 Januari 1779, gåfvo Ständerna likväl ett ampelt erkännande
åt deras syftning, då Ständerna yttrade att »ett större och mera
lysande wedermäle af en god och mild Konungs ömma
hjertelag om sitt folks wälfard och säkerhet kan icke företes, än deu
nådiga Proposition, som Eder Kongl. Maj:t til R. Ständers
underdåniga yttrande behagat öfwerlemna, angående sådan ändring
uti Lagens stadgande om dödsstraff för wisse brott at
människoblod i möjligaste måtto kunde sparas och missgerningar ej dess
mindre genom lämpligare straff til samhällets säkerhet och nytto
förekommas»’).
Ridd. och Adelns deputerade ledamöter i Lag-Utskottet,
Grefve C. A. Wachtmeister och Herrar Anders Schönberg och
Fredrik von Post"1) afgåfvo ett betänkande, som innehåller
hvarjehanda erinringar vid den kungliga propositionen jemte
motförslag i vissa punkter. Desse deputerade påminde, beträffande
frågan om inskränkande af dödsstraff för barnamord, huru »uti
gamla landslagen och högmålsbalkens 2 kap. samt Kongl.
Förordningen om Barnamord af den 15 November 1684 förordnas,
at en qvinna, som mördar sitt barn, borde dömas til döden och
at i båle brännas, hwarmed wår nuwarande lag uti 16 kap. M. B.
samt Kongl. Förordningen af den 12 Juli 1750 aldeles instämmer.
Men som en långlig ärfarenhet wittnar», heter det, »at
detta bestraffningssätt eij kunnat åstadkomma den
därmed päsyftade wärkan; så synes högst nödigt at
vidtaga andra och sådana utwägar, som efter al sannolikhet kunua
minska om icke aldeles förekomma barnamord».
Anmärkningsvärdt är att finna, huru man ännu höll fast
vid tron på de kroppsligt affliktiva äfvensom de imfamerande
1) Allegater till Ridd. o. Adelns Pleni-Protokoll vid Riksdagen
1778-79. (Riddarhus-Archivet).
2) Grefve Carl Axel Wachtmeister, då Revisionssekreterare, sedan
Riksdrots; f. 1754, † 1810; Anders Schönberg, Kansliråd, f 1737, † 1811;
Fredrik von Post, Hofrättsråd, sedan President i Åbo Hofrätt, f. 1726, † 1805.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
