Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Detta straff ej vidare nödvändigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppfattningen af rättvisans idé.
73
enahanda ännu i dag. I den Mosaiska lagstiftningen var talion
likaledes den form, hvarunder rättvisans idé skulle här på
jorden realiseras. Men nutidens civiliserade Israëliter vilja
säkerligen icke längre instämma häri eller vidhålla talionsprincipen,
der de ega utöfva något inflytande på strafflagstiftningen. Det
är visserligen sannt, att det är först genoin kristendomen som
rättvisans idé framträdt med större klarhet för reflexionen än
förut varit händelsen. Men äfven hos de civiliserade kristna
folken hafva, på olika tider, begreppen rätt och rättvisa varit
föremål för mycket olika uppfattning och hvad som under
Medeltiden eller ännu för 200 eller 100 år tillbaka, betraktades
såsom rätt och rättvisa är det icke mer i den dag, som nu är.
På de tider, då våra landslagar och gårdsrätter blefvo i skrift
affattade, ansågs det utgöra full rättvisa att, såsom straff för
vissa brott, bortskära gerningsmannens näsa, öron eller tunga,
att afhugga hans högra hand eller att utstinga hans ögon.
Ännu i medlet af förra århundradet uppfattades det såsom fullt
rättvist att för äfven det ringaste tillgrepp vid vådeld hänga
gerningsmannen, att likaledes hänga en tjuf vid fjerde resan
stöld samt att på blott juridiska præsumtioner, utan fullt bevis,
döma för barnamord anklagade qvinnor att halshuggas och i
båle brännas. Ja, 1734 års lag hotade ined dödsstraff sådant
lasteligt tal och skrifsätt om Konungens höga person och
gerningar, som nu for tiden allt för ofta undgår allt åtal och
bestraffning. I jeninbredd med civilisationsarbetet, med den
allmänna kulturutvecklingen, vinner emedlertid hos ett folk
rättvisans idé allt större och större klarhet. Ledd af denna klarare
och fullkomligare uppfattning af rättvisans idé, bör äfven
lagstiftaren under tidernas lopp alltjemnt söka gifva åt lagen en
större fullkomning, motsvarande hvarje med en högre grad
af civilisation framträdande fullkomligare rättsåskådning. Allt
visar derhän, att då uppfattningen af rätt och rättvisa, brott
och straff är beroende af det kulturstadium, hvarpå folket
befinner sig, blir också frågan om de straff’, som Staten skall använda,
således äfven dödsstraffets tillämpande, en fråga, hvars besvarande
måste göras beroende af det tillstånd af civilisation, hvartill
Herrschaft ihrer natürlichen Gefühle und je grössern Einfluss diese auf den
Menschen üben, um so heisser, ungestümer arbeitet in ihm der Trieb nach
ungemessener Wiedervergeltung des erlitteten Cnrechts».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
