Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Professor Nyblæus om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mord och viljadrSp.
87
ficeradt dödsstraff’ genom att halshuggas och steglas; men den
som på ett icke skändligt sätt »med vilja och stadgadt råd»
(14: 1 M B ), det är i afsigt att döda och med berädt mod,
dräpt en annan, dömdes enligt 24: 1 M. B. till enkelt
dödsstraff. Genom Kongl. Förordningen den 29 Januari 1861
erhöll först begreppet mord i den svenska lagstiftningen den
karakter, som sedermera upptagits i 14 kap. 1 § af 1864 års
strafflag, hvarigenom »uppsåt att döda» och »berådt mod» blifvit
hufvudmomenten i den subjektiva sidan af den brottsliga
handlingen. Begreppet mord har alltså i senare tider fått ett
mycket vidsträcktare omfång än fordom, så att åtskilliga
missgerningar, som enligt 1734 års lag skolat bedömas såsom
viljadråp, nu mera måste uppfattas såsom svårare brott eller mord.
Anmärkas bör ock, att enligt engelsk lagstiftning åtskilliga
ill-gerningar behandlas såsom mord (murder till skilnad från
manslaughter1), hvilka enligt nu gällande svenska strafflag
uppfattas allena såsom dråp. Innan Tyskland erhöll sin nuvarande
allmänna strafflag för hela tyska riket, var ock begreppet mord
icke alldeles lika definieradt enligt alla de tyska
förbunds-staternas strafflagar.
Ganska många äro de, som föreställa sig att skilnaden
mellan in ord och viljadråp nu mera bör vara en tydlig och
klar sak och mycket lätt att alltid finna2). Erfarne domare
äro emedlertid af en annan mening. I både begreppet mord
och i begreppet viljadråp ingår föreställningen om ett hos ger-
1) Se Report of the Capital Punishment Commission. London. 1866.
p. 258 o. f. p. 345
2) v. Holtzbndobff; v Die Psychologie des Mor dess. Berlin. 1875.
s. 6. yttrar med full sanning: »Es ist eine weiterbreitete Annahme, dass
jener Unterschied von Mord und Todtschlag leicht und sieher erkennbar
sei und jeder Geschworne, kraft seines naturlichen Mec|^henverstandes, zu
bcstimmen vermöge, in welchem Seelenzustande sich ein des Mordes
angeklagter zu Zeit seiner That befunden habe, ob er mit Ueberlegung
handelte, oder nicht? Dennoch lässt sich zeigen, dass diese Vorstellung
eine durchaus irrige ist, dass nicbt einmal die Wissenschaft im Stande
ist, auf diesem Gebiete der Psycbologie sichere Gränzlinien zu ziehen,
dass die Rechtsbegriffe iiber Mord und Todtschlag in der Geschichte sehr
erheblichen Wechselfällen unterlegen und auch heut zu Tage bei den
Cul-turvölkern eine Uebereinstimmung in der Wiirdigung des schwersten
Ver-brecheus nicht vorhanden ist.e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
