Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Den nya italienska kriminalistskolan om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den italienska nya kriniinalistskolan om dödsstraffet. 94
känuingstecken; och att äfven om man undantager fullständigt
vansinniga och af partiela rubbningar i hjernans funktioner
lidande män eller qvinnor, skall det dock alltid finnas en mängd
till brottslingar födda personer, hvilka, fatalistiskt
bestämda att förr eller senare begå brott, hos sig förena de för
brottsliugstypen i allmänhet utmärkande karakterer. Den till
brottsling födde (af Lombroso kallad *delinquente nato» eller
criininel-né) blir detta på grund af de hos honom förekommande
psychiska eller fysiska anomalier; han är och förblifver derföre
oförbätterlig. Af hela antalet brottslingar äro, enligt
Loiti-brosos påstående, omkring 40 °/0 till brottslingar födde och af
återstoden är en del, så kallade brottslingar-af-vana,
likaledes oförbätterliga, och endast ett antal tillfällighets-brottslingar
(criminels d’oecasion)’), hvilka böra betraktas såsom egande de
för idelinquente nato» utmärkande kännetecken, ehuru i mycket
förminskad grad, kan möjligen anses mottagligt af förbättring.
Dä menniskan sålunda frånkännes frihet i viljan, är det klart
påstående att den genom natavisme historique, appelé la tradition», blifvit
bevarad åt nutidens slägter. Han tillägger (i L’ Anthropologie criminelle
p. 73): »Si le tatouage n’est pas de latavisme, 1’atavisme n’existe pas
dans la science».
Féré: p. a st. p 80 bestrider att det gifves en »type criminel». »Le
type criminel», säger ban, »n’est pas suffisamment défini, ou séparé des
types qu’on peut considérer comme normaux. Si le criminel considéré en
général ne peut pas ètre défini au point de vue anatomique et
physio-logique comme un type bumaiu spécial, ön n’est pas pius fondé å séparer
des types particuliers de délinquants, comme l’a tenté Makro».
Tardk : La criminalité comparée. Paris 1886. p. 46. o. f. kritiserar
äfvenledes theorien om brottsling-födda och anmärker, att om det anställdes
analoga mätningar och observationer på t. ex. advokater, som Lombuoso
gjort på brottslingar, så skulle man måhända komma till det öfverraskande
resultat att det funnes advokat-födda (.’), just födda för att försvara de
brottsling-födda (les avocats-nés, faisant pendant aux crimiuels-nés, et nés
pour défendre ceux-ci»); och han frågar med skäl: »Pourquoi la carrière
criminÉlle aurait-elle seule ce privilége de posséder un physique
carac-téristique, dont les autres carrières seraient dépourvues»?
1) Vid den förut omförmälda kriminal-anthropologiska kongressen i
Rom 1885 yttrade Ferri att »les criminels d’occasion sont 1’efiet surtout
des cause8 sociales. Mais dans les criminels d’occasion aussi, il faut une
cause individuelle, une anormalité de constitution orgatiique et psychique».
(ylc/fs du premier Congrès international d’anthropologie criminelle de Rome.
p. 171).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
