Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Om Dödsstraffets nödvändighet för att stäfja grofva brott mot Staten. Om Dödsstraffets nödvändighet för att motverka föröfvandet af mord - Dödsstraff för brott mot Staten; orättvisa dödsdomar för politiska brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödsstraff för brott emot Staten.
181
Afrättning af partiledare eller af sådana, hvilka måhända
af de renaste afsigter låtit hänföra sig att biträda planer till
införandet af ett, enligt deras förmenande, nytt bättre statsskick,
har sällan fort till annat resultat, än att de afrättade personerna
betraktats såsom politiska martyrer, att det parti, hvartill de
hört, vunnit i styrka, att de idéer, som de förfäktat, slagit djupare
rötter, att nya anledningar till missnöje och jäsning blifvit spridda
bland massan och att öfvertygelsen om orättvisan i
dödsdomen endast minskat den med straffexekutionen afsedda verkan.
»Man köpft die Ideen nicht», säger Berner med rätta.
Historien lemnar, i afseende på det nu sagda, ojäfaktiga bevis, hvilka
det må vara öfverflödigt att här vidare anföra; ja, verldshistorien
har på sina blad äfven inristat namnen på de ädlaste män, hvilka
såsom riksförrädare dött på schavotten, men hvilka fortfarande
hos folken lefva i älskadt minne.
Statsbrott, af beskaffenhet att de äro riktade emot hela
Statens och dess högste styresmans lif eller tillvaro», skola, i
enlighet med de lärosatser, som hemtas frän den Boströmska
filosofiens ståndpunkt, med dödsstraff beläggas, emedan
»Staten», såsom det heter, »måste vara fullt berättigad att skydda
sig mot en vilja, hos hvilken sinnligheten vunnit fullkomligt
herravälde öfver förnuftet eller för hvilken ingenting är heligt»1).
Men, såsom vi nyss yttrat, rättvisa torde icke alltid vara att
i regeln påräkna af en sådan grundsats. Vid brott af ifrågavarande
art äro vanligtvis ett större antal inblandade. Att helt raskt
låta afrätta alla, hvilka deltagit i brott, riktade mot »Statens
till värö» vore en så bloddrypande praktik, att den skulle komma
samtiden att häpna. 1864 års Strafflag har icke heller i en
sådan utsträckning godkänt nämnda lärosats, utan för
landsförräderi, uppror och majestätsbrott stadgat alternativa straff
af lifvets förlust, lifstidsstraffarbete eller straffarbete på vissa
år, på sätt 8 och 9 kapitlen i lagen utvisa. Ville man vid en
revolt eller vid en tillernad statskupp, som blifvit undertryckt,
samme konungs befallning oeh återfick ära och adelskap år 1800. Fröken
Rudenschöld benådades med schavottering och intogs å spinnhuset, men
frigafs vid den myndig vordne konungens tillträde af regeringen, likasom
Aminoff, hvilken benådad till lifvet blifvit såsom straffånge insatt på
fästning.
1) Nyblæus: p. a. st. a. 23—24.
Olivecrona: Dödsstraffet. ] 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>