Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Om Dödsstraffets nödvändighet för att stäfja grofva brott mot Staten. Om Dödsstraffets nödvändighet för att motverka föröfvandet af mord - Dödsstraff särskildt för brott mot Statens öfverhufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödsstraff for brott mot Statens öfverhufvud.
183
lifvets normala fortgång från de faror, som kunna hota
det från medborgarnes sinnliga, rättsvidriga viljor», och att han,
då han låtit afrätta dem, som vågat göra honom makten stridig,
endast, i öfverenstämmelse med den kända lärosatsen, velat
»betaga dem lust och förmåga att vidare motverka
statsändamålet» Det är möjligt att presidenten-diktatorn
Juarex äfven räsonerade på samma sätt, då han år 1867
lät arkebusera den fångne Maximilian, kejsax-en af Mexico,
hvilken i den bästa afsigt kommit for att bringa ordning i detta
af naturen så lyckligt utrustade, men genom dess innevånares
inbördes strider så olyckliga land. Historien skänker oss många
allvarliga lärdomar i afseende på bestraffning af politiska brott,
och Guixoi hade utan tvifvel rätt, då ban yttrade: »Quand ön
reporte ses regards sur l’histoire, quand ön demande raison
de tout le sang versé sur 1’echafaud politique, il est bien
rare que la société passée stTiève et réponde: »Ce sang fut
versé po ur mo i»1).
Dödsstraffet har äfven visat sig lika overksamt att afskräcka
från angrepp på regentens person som från anfall på Statens
styrelse. För Anckarström och de i sammansvärjningen emot
Gustaf 1II:b lif delaktige, voro lagens straff bud ingalunda
obekanta; men icke återhöll detta mördaren att aflossa det skott,
hvars följder förkortade monarkens dagar. Under Ludvig
Philips regeringstid i Frankrike afrättades Fieschi, hvilken 1835
medelst en helvetes-machin sökte undanrödja konungen, men
lians bestraffande till lifvet kunde ej afskräcka andra lönmördare
såsom AH baud, - Meunier, Darnès, Lecomte, Henri att, den ene
efter den andre, göra försök att döda landets laglige herrskare2).
Ja, anmärkningsvärdt är det i sanning, att, sedan den siste af
desse eländige skurkar fördes till dårhuset, i stället for att
guillotineras, upphörde manieii att göra mordförsök på
konungens person. Det hufvudsakliga motivet till alla dessa
mordförsök var endast politisk fanatism i förening med begäret
att vinna ryktbarhet. Orsini afrättades likaledes är 1858
for det han med kastbomber försökte rödja kejsar Napoleon 111
ur vägen, men det straff, som han undergick, förmådde ej
1) Güizot: I)e la peine (le Mort en matiire politique.
2) Härom förtjenar att lasas hvad Berengeb yttrat i sitt bekanta
arbete: De la Repression pénale. Paris. 1855. II. p. 117 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
