Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Stater i hvilka Dödsstraff fortfarande tillämpas - Spanien - Dödsstraff enligt strafflagen af år 1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Spanien.
Drottning Isabella II:s strafflag (Cödigo penal) af den
9 Mars 1848 efterträddes af den nu gällande Cödigo penal
reform ado af den 18 Juni 1870, hvilken i 15 särskilda
artiklar bibehåller dödsstraff (pena de muerte) för förräderi,
majestätsbrott, sjöröfveri, mord o. s. v. dock alternativt med
straffarbete för lifstid.
Spanien lemnar ett slående bevis huru benådning af
dödsdömde kan bero af den åsigt om dödsstraffets användning, som
den för tillfället styrande statschefen eller ministern i spetsen
för regeringen hyser. Under de 12 åren 1867—78, deraf åren
1868 — 74 utgjorde en revolutionsperiod, förekommo i Spanien
ej mindre än 10 personer, hvilka omvexlande hade
benådnings-rätten i sin hand1). Roncali lät åren 1867—68 afrätta 21
individer, Martin de Herrera (1875—76; 26, Montera Rios (1869
— 73) 20, Calderon Collantes2) under åren 1875, 1877—89 ej
mindre än 47. Deremot finner man, att under den tid, som
Rotnero Ortitx under åren 1868—69, Nicolas Salmeron3),
Fernando Gonxales och Moreno Rodriguex år 1873 samt Alonxo
Martinex 1874 innehade benådningsmakten, förekom icke en
enda afrättning. De dödsdömdes slutliga öde berodde alltså af
slumpen, om deras nådeansökuingar föllo i händerna på en
motståndare till dödsstraffet eller en ifrig anhängare deraf.
1) Jfr Torres Campos sakrika afhandling: La pena de Muerte.
Madrid. 1879. p. 22—23.
2) Collantes : Discurso leido sobre el Derecho del Estado para castigar
y la legimitidad de la pena de muerte. (Madrid. 1871) utgör ett försvar för
dödsstraffets användande; likaså Gonzalks Nandin: Estudios sobre la
pena de Muerte. Madrid. 1872. Han anser dödsstraffet icke kunna i
Spar-nien afskaffas, emedan der ännu saknas ändamålsenligt anordnade fängelser
(establecimientos carcelarios o penitenciarios).
3) Han framlade den 20 Februari 1873 för Cortes ett lagförslag om
dödsstraffets upphäfvande, hvilket dock icke vann bifall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
