Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. UPPSTÅNDELSESYNERNA - 2. Jerusalemssynerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
i. Marias syn är berättad i Joh. 20: 11—18. Dr Toll
anmärker i sin tolkning, att Jesus »nyss stigit ut eller
bidade ännu, hårt medtagen, morgonen för att orientera
sig» (s. 97). »Emellertid vågar Jesus nu inte strax visa
sig för henne, om han, som troligt är, var i närheten och
såg henne; inte heller för Petrus och Johannes. Först
när Maria åter står där alldeles ensam, kommer han fram.
Han kommer, utan att hon hör eller ser honom, då hon
står och gråter utanför graven. Han kom försiktigt
smygande bakifrån.» Därpå följer den redan anförda
beskrivningen av Jesu förment förskräckliga utseende —
ehuru han ett ögonblick tidigare (s. 90) haft utseende av
en ljungeld och hans härlighet lyst igenom! Detta går
icke rätt väl ihop. Så skildras igenkännandet. »Hon
vill naturligtvis nu», fortsätter förf., »överväldigad av
glädje, av rörelse, kärlek och dyrkan, störta sig över
honom, omfamna honom, kyssa hans händer och fötter»
(s. 98).
Ack ja, så tänker en modern människa, att Maria kunde
göra. Men det var i verkligheten icke dåtidens
orientaliska kvinna tillåtet, d. v. s. hon kunde icke tillåta sig
något sådant. Dyrkan dröjde ännu rätt länge.
I berättelsen förbjuder Jesus genast Maria att röra vid
honom, ehuru vi ej se henne göra något försök därtill.
Förf. motiverar detta förbud liksom den gamle exegeten
H. E. G. Paulus (1761—1851) med Jesu sår: »Maria
fick inte i sitt utbrott(!) röra honom, helt enkelt därför,
att han ännu var alldeles rådbråkad, sårig och öm av
giss-lingen, törnekronan, spikningen, repen, av allt det
förskräckliga, som övergått honom för knappt ett par dagar
sedan» (s. 99).
Med orden: »Jag har ännu icke farit upp till Fadern»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
