28. Han skred förvånad närmare sin gård, där allt var lek och löje uppenbarligt, och hörde — icke sfärernas ackord, men ett birfileri, som varit farligt för öronen om han ej gjort sig hård, ett kvintilerande, högst oförklarligt, en pipas gnäll, en trumma, och ett skratt rätt oorientaliskt och besatt. 29. Men utför sluttningen den gamle klängde, kanhända fortare än han var van, och såg igenom grenarna som hängde hur längre bort på öppen vädjoban en grupp av folket som dervischer svängde i cirkel kring på ständigt samma plan — det var den krigiskt vackra Pyrrhusdansen, som bringa kan Levantens folk från sansen. 30. En skara flickor, smidiga på klacken, — den främsta svingade ett dok i hand — kom också luftigt svävande på backen i rad i rad, som pärlor på ett band, med bruna lockar kring den vita nacken, som kunde satt en hel parnass i brand; och efter sång från den som gick i spetsen den rörde sig i takt, den vackra kretsen. 31. 1 grupper såg man gäster, nyanlända, slå sig i ro med korsvis lagda ben kring pilaus och kring rätter utan ända samt chiosvin, som ur kristaller sken; sherbetten immade på kärl, på brända, desserten, mogen, trillade från gren i knä på dem: orangen och granaten behövde knappast plockas ned på faten. 124