FEMTE SÅNGEN. l.Erotikern, som honungssött fördelar sin trånads stanser parvis om varann, — som Afrodite sina duvor selar — gör fasligt orätt; och ju mera han som snille tjusar, desto mer han felar, vad en Ovidii vers bestyrka kan, ja! i Petrarca själv, om strängt han dömes, en slags platonisk kopplargenius gömmes. 2. Jag tål ej heller någon kärleksdikt, med undantag av den som ingen retar, som, inskränkt, torr och kärv oändeligt, sin väg bland stötestenar lyckligt letar och bara undervisar om vår plikt, men aldrig med passionerna förtretar; därför skall Pegasus på nyskodd hov nu skänka er ett sedligt mönsterprov. 3. Europas strand och Asiens, bäggedera med lustslott översådda — havets ström med någon örlogsman, och stundom flera — Sofias döm, som trotsar allt beröm — Olympus — de tolv öarna — med mera som jag ej tänkt mig ens uti en dröm — allt bildar samma tavla upp i dagen som gjorde Mary Montagu betagen. 185