20 .1 Gudar ovan skyn! vad är teogonier? du människa av stoft! vad är filantropi? du värld, som var och är! vad är kosmogonier? — Jag vet jag är beskylld för arg misantropi, men jag förstår ej mer än dessa jalusier vad d e t är, fast jag gott förstår lykantropi, ty människor ibland behöva ej förvandling för att till ulvar bli i sinnelag och handling. 21. Men jag, vars hjärtelag är bland de bästa, jag, som lik Moses eller Melanchton fördragsam är, och mild, emot min nästa och gärna (om jag också långtifrån fått bukt med köttet alltid) för det mesta försökt att skona, var det fanns en vån, jag misantrop? De pläga så berätta för det de hata mig. Men nog om detta. 22. Ty denna ädla dikt får ej stagnera — och ädel dikten är, jag påstår det, till plan och till materia än mera, fast andra där ha varsnat slemma nät; men sanningen skall engång triumfera i hela glansen av sitt majestät, till dess får jag, i saknad av beprisning, med henne dela skönhet och förvisning. 23. Min hjälte (även eder, kan jag gissa) vi sett på väg till huvudstaden för tsar Peters lurkar (med en slags fernissa), för vilka vår tid tjockt med rökverk strör för deras råa makt, det är det vissa — ett syndafall, som själva Voltaire gör. För min del ser jag i en envåldsherre e j en barbar, men något mycket värre. 328