40. Där viskades man vid i sin förstämning: Potemkin nämndes och giftblanderi, en tydde på en svulst i följd av klämning, en annan talte lärt om anemi, en tredje om en vätskornas förskämning, om tvinsot och ohjälplig dyskrasi, en fjärde såg däri, trots dessa satser, »en följd av sista fälttågets strapatser». 41. Tillsvidare vid ett recept vi stanne: »Sodæ sulph. 5vj. 3ij. Sennæ tinct. a q f e r v f. 3 jss. 3ss. o p t i m. M a n n æ H a u s t u s» (här koppades han mycket flinkt) »R. Pulv. Com. gr. iij Ipecacuanhæ» (mot mera reste sig vår väns instinkt) »Bolus Potassæ Sulphuret. sumendus et haustus ter in d i e capiendus». 42. På så sätt hjälps man, eller stjälps, må vara, av läkarna, som vi begabba, när vi äga hälsan, men vid minsta fara få brått att kalla. Nalkas vi den där hiatus maxime deflendus bara, som1 spaden fyller, få de nog besvär — på det vi ej må segla utför Lethe — vår snälla Baillie och vår Abernethy. 43. Om vräkning hade döden fällt ett hot, men Juan drog ej därför sina färde, hans ungdomskraft stod ypperligt emot och visade på andra spår de lärde. Det onda låg dock kvar uti sin rot och på hans kinders späda rosor tärde till bryderi för fakulteten, som tillstyrkte resor och att se sig om. 357