Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fjortonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76. Jag har det! Eureka! Ej som jag tänker
att kärleken är lutter tidsfördriv,
jag menar blott att sysslolöshet skänker
åt kärleken ett eggande motiv.
Strängt släp befordrar aldrig Amors ränker
och hos affärsfolk blir det sällan liv
i lidelsen sen handelsskeppet Argo
Medea tog ombord som supercargo.
77. »B e a t u s i 11 e p r o c u 1» från »n e g o t i i s»,
sjöng Flaccus, men med orätt denna gång;
den andra satsen: »n o s c i t u r a s o c i i s»
harmonierar bättre med hans sång,
men även denna gäller ej in o ti is,
där ur sin krets man bannlyst varje tvång;
för övrigt — vad man har för slags förrättning —
väl dem, tror jag, som ha en sysselsättning!
78. Sitt Eden bytte Adam mot en plog
och som modist på löv fick Eva sömma —
den tidigaste lärdom släktet drog
ifrån kunskapens träd, vad jag kan döma:
från denna tid har mycket sattyg nog,
för vilket karlarna — och könet! — ömma,
sin grund i att ej några timmars id
får krydda deras sysslolösa tid.
79. Därför bli stora världens nöjen lätt
en verklig pina, en odräglig tunga,
som man vill bliva kvitt på varje sätt.
Må skalden om Förnöjsamheten sjunga,
förnöjd kan återges med övermätt —
och sinnesledan alstrar fram en klunga
blåstrumpor sedan, och en romantik
som praktiskt övad blir som gymnastik.
472
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:15:02 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/donjuan/0482.html