4. Av allt vad sant hon er på hjärtat lagt är vad hon nu drar fram det säkrast sanna: det var historien om en gast, som sagt — vad nu? Jag blir därvid med upprätt panna. Har ni gått rågångslinjen av den trakt, där jordens resenärer måste stanna? Er flacka skepticism är lika fräck som den som tog Kolumbus för en gäck. 5. Citater plär man nu med myndig min ur Turpins krönika, och Geoffrys, ösa, och deras autenti, i övrigt fin, är obestridd i det mirakulösa. Men tacka vet jag en Sankt Augustin, som vill ha folk att i det religiösa förtrösta på ett i n c r e d i b i 1 e helt enkelt »q u i a i m p o s s i b i 1 e». 6. Låt därför vackert bli att demonstrera, tro det otroliga och håll dig stum, tro det rentav omöjliga än mera och lämna aldrig några inkast rum. Här vill jag ej mysterier profanera, dem fromt folk tar för evangelium och som, likt alla sanningar, dess bättre rotfästa sig ju mer vi dem förkättre — 7. Jag säger blott vad Johnson sagt, att under de här sextusen åren var nation haft någon som de trott ur dödens lunder stått upp igen som levande person; ja! att förståndet, vad det har för grunder mot dessa syner, vika får för tron, som vittnar ännu starkare för saken, för var och en som icke blundar vaken. 510