Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yankee Doodles härkomst. Immigrationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allra innerst i sitt hjärta, dit inga främmande blickar
få intränga – en viss tillfredsställelse öfver att bli
tagen för engelsman, under det ingen är smickrad öfver
att bli exempelvis tagen för tysk. Det finnes många
anglomaner i Staterna, men för min del har jag bortsedt
från tyskarne sjelfva aldrig träffat en germanoman.*)
Tyskarne ha, som vi sett, lemnat ett mycket stort
material till uppbyggandet af den amerikanska folkstocken.
Man erkänner detta materials i det stora hela
goda beskaffenhet. Men särdeles populär blir tysken
lika litet hos Yankee Doodle som här i Sverige. Det
kan vara respektabelt att vara tysk, riktigt fint blir
det aldrig. Det ligger tysken i fatet, att största delen
af de immigrerade så ytterst opopulära judarne tala
hans språk och – innan de lärt sig engelska – räkna
sig till tysk nationalitet. Tyskens egen tunga har svårt
att lämpa sig efter engelskan, och hans uttal blir ofta
äfven efter årtiondens vistelse i landet en smula nervtröttande.
Hans seder och bruk irritera ofta amerikanen,
och han beskylles för att icke vara »refined».
Han skyfflar in sin mat med knifspetsen, under det
han sätter sin tumme tre tum ifrån dennas spets; han
–––
*) Tout comme chez nous! Vi äro betydligt klokare nu än 1870,
då vi nästan mangrant frenetiskt applåderade det sista af Frankrikes
många tigersprång på Tyskland och då vi gräto öfver Tysklands
segrar, hvilka bidrogo att för en längre tid tillförsäkra oss sjelfva freden
och vårt nationala oberoende. Vi ha lärt oss akta de med oss
närbesläktade tyskarne, hvilkas stora företräden framför fransmännen
vi borde kunnat förstå äfven utan slägtskapen. En eller annan bland
oss ser till och med nödvändigheten i en fjerran framtid för oss sjelfve
af någon sorts politisk solidaritet med Tyskland. Men vi akta tyskarne
långt mer än vi älska dem och de allraflesta skandinaver trifvas bättre
med engelsmän, skottar och nordamerikaner än med tyskar och sörja
smått vid tanken på en framtida möjligen nödvändig anslutning till de
senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
