Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brottslingar, detektiver och blodhundar. Fängelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnämsta yrkesförbrytare i landet, och grundligt studerat
fotografierna i sitt »rogues gallery», begrep genast
hvem han hade framför sig, och presenterade sig med
ett falskt namn och med en befattning, som till det
yttersta stegrade Dan Nobles hopp om god vinst.[1]
Denne förde P. ned till den nämde förbrytareklubben
»down-town». Då det emellertid visade sig omöjligt
att få P. till att spela, förlorade Noble tålamodet
och yttrade i hetsig ton något om att klubbens
medlemmar vore folk, af hvilka man hade skäl att i alla
afseenden vänta ärligt spel. Med en af de plötsliga,
uppsluppna ingifvelser, som voro en egenhet hos Allan
Pinkerton, visade nu denne en sådan kunskap om både
den ene och den andre bland sällskapet, att Dan Noble
med blandad häpnad och vrede frågade hvem i dj—ns
namn gästen var. Och P., som kände sitt folk, hade
den oerhörda djerfheten att, storskrattande, säga sitt
verkliga namn. Då den första öfverraskningen lagt
sig, följde en egendomlig äkta amerikansk scène.
Några bland bofvarne smögo sig visserligen bort. Men
det stora flertalet samlade sig kring den, hvars blotta
namn talade kraftigare än något af de närvarandes
samveten, och bådo att få dricka ett glas med honom,
hvarefter den städse af lyckan gynnade våghalsen
oantastad lemnade klubben.
Ingenstädes framträder Allan Pinkertons förvärfvade
makt bättre än i hans fälttåg vintern 1873–74
mot Mollie Maguires[2] i Pennsylvanias koldistrikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
