Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade — kanondundret i drömmen hade berott på
att de kört ut på bron.
Den lurviga, blacka hästen stod och pustade. så
hårt, att sidorna gick ut och in som blåsbälgar.
Vilhelm kröp ur släden, sträckte och rätade på sig
och gick fram till hästen. Han klappade den och
småpratade med den.
— Detta var alltså följden av att dricka
brännvin —
Han kom ihåg att han sett himlen full av
stormande, rödbruna moln. De speglade sig
kopparröda i sjöns knottriga istäcke, där
vattensamlingarna krusades av vinden. Solen måste redan ha
gått ned när de kom ut ur stugan på Sandtangen.
Men det hade ju varit meningen att de skulle få
skjuts tillbaka, det hade Dabbelsteen sagt. Men han
kände inte igen sig i den här trånga dalen; han
var nästan säker på att så såg det inte ut
någonstans på vägen mellan Sandtangen och glasbruket.
Och han hade en känsla av att hästen närmast stod
vänd mot norr.
Det var inte heller den här släden som de åkt
med från Dragonstuen till Sandtangen; den hade
varit större och förspänd med en röd märr.
Vilhelm vände sig rådvill mot de hopsjunkna
människorna framme i släden, men det var omöjligt
att få syn på deras ansikten och han vågade inte
ta i dem. Inte hade det heller nyttat något till, de
sov säkert för tungt, så druckna som de varit. Han
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
