Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inhöstar dem som är färdiga. Men hon var inte
färdig: hon hade de kära små som inte kunde
undvara henne och hon hade sin Thestrup. De hade
levat så få år tillsammans — var endast vid
begynnelsen till allt det de kunde vara för
varandra.
Nu hade de snart varit gifta i sexton år.
Välsignade år hade det varit, därför att hon fått stå
vid sin käre mans sida. Med henne kunde han tala
om sina förhoppningar och motgångar och om
sina planer, både de som lyckats och de som slagit
fel. Thestrup var annars ingen pratsam man, han
var en smula egensinnig och misstänksam, i
synnerhet mot sina överordnade. Många gånger hade
hon nästan önskat att de stannat där de var, på
järnbruket söderut. Gång på gång hade Thestrup
varit frestad att uppge alltsammans, så förbittrad
var han på herrarna i styrelsen, på deras
inblandning och trakasserier. Vilka svårigheter hade han
inte haft att kämpa mot innan han kunde få
genomföra de förbättringar och förändringar i
driften som han ansåg vara nödvändiga. Men
förresten — inte heller på järnbruket hade det gått utan
slitningar mellan honom och kammarherren.
Då han övertog platsen som förvaltare här, hade
han funnit brukets skogar uthuggna och
magasinerna överfulla av mindervärdiga produkter. De
duktigaste arbetarna av den gamla stammen hade
lämnat hyttan, missnöjda med att deras avlöningar
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
