Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hon dock lyckats med i sitt första äktenskap —
den föreföll henne så tung, ja nästan avskräckande.
Skulle den åter en gång bli hennes lott!
Ack, ibland hade hon i sitt stilla sinne förundrat
sig över att dygdiga och aktningsvärda människor
ofta var så föga intagande. En självgodhet som de
inte kunde dölja, en viss syrlighet eller ett slags
undertryckt misstänksamhet mot lättsinnigare och
gladare människor missklädde dem. Aldrig mer
skulle hon döma dem för den sakens skull — det är
bittert att utan glädje göra det som måste göras.
Den som oavlåtligt måste övervinna sina naturliga
böjelser för att kunna handla rätt, frestades lätt till
att bli alltför belåten med sig själv — vad eljest
har den fattige orsak till att vara belåten med? Så
mycket hade hon dock lärt, och betalat för
lärdomen med sju ungdomsår i träldom: man måste
fylla den plats där man blivit satt så gott man förmår
— annars bleve världen en alltför ohygglig
vistelseort. Även om människonaturens skröplighet
endast tillät de stora och ädla människorna att klara
en dylik påfrestning utan att ådraga sig andlig
ryggradskrökning.
Hennes liv kunde ju heller aldrig bli som deras,
vilka lät sin vandel bestämmas allenast av kärlek till
den kalla dygden och vördnad för den fjärran
Himlen. Vem eller vad hon än måste begråta som
förlorat — målet för hennes strävan måste alltid bli
hennes älskade barns välfärd.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
