Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom med de två minsta. Han var svettig och
förgråten och klibbig om munnen: de hade säkert gett
honom en tugga av ett eller annat slag i köket för
att få honom tyst, så de inte behövde avbryta sitt
prat.
— Jag tänkte att madame helst ville vara i fred
en stund, undskyllde sig Johanne.
Spåädbarnet högg glupskt i, då hon lade honom
till bröstet. Hickande efter gråten fick han
mjölken i vrångstrupen, skrek och åt igen, men
lugnade sig småningom. Efter vad hon kunde se,
skulle han snart falla i sömn.
Dorthea skickade pigorna in i barnkammaren.
Strax efteråt surrade de båda spinnrockarna i kapp
därinne. Rikke kröp omkring på golvet, reste sig
och stod vid faderns stol. »Kisse», sa hon förnöjd
och drog katten i svansen — den måste ha smitit
in oförmärkt. Nu rullade den ihop sig i länstolen.
Det beskedliga djuret började spinna utan att ta
illa upp att Rikke pinade det.
Det var gott att få sitta en stund i fred med de
två små som ingenting anade. Ty det var en sådan
pina att i alla andras ögon läsa att de tänkte på
detsamma och att veta, att deras oro var blandad,
hos de vuxna med en viss vällustig rysning över
alla de möjligheter man gissade på, hos barnen
med en ångest över det de inte kunde förstå. I sina
djupa bekymmer var hon alldeles ensam. Thestrup,
Thestrup, skulle han inte komma snart! Han ha-
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
