Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
toalettbordet. Nej, hon fick sannerligen se till att
komma i säng nu.
Men nog var det märkligt, mycket av det folk
berättade om Sibillas spådomsgåvor och om
hennes förmåga att bota sjukdomar på folk och fä.
Antagligen var den gamla tatterskan klokare än folk är
mest och kände till gamla beprövade recept som
satte henne i stånd att kurera med framgång —
för skavanker som hon kanske själv vållat. Så var
det ju också denna djuriska magnetism som man
hört talas om. — Häxeri och trolldom kan man
då verkligen inte tro på. — Men måtte inte
Thestrup ha stött ihop med tattarföljet — Sibillasönerna
var inga trevliga karlar — och farliga när de drog
kniv.
Det var inte värt att ängsla sig — nu hade hon
ju fått bevis för att hennes ångest för pojkarna
varit alldeles omotiverad.
Dorthea vände och vred på sig och lade sig
bekvämt tillrätta bland sängens mjuka dynor och
bolstrar. Bertel hade nystat ihop sig vid väggen
och sov som en sten — den magra lilla kroppen
utströmmade en behaglig värme. Christen var
mätt och torr och skulle förmodligen hålla sig
lugn, åtminstone till inemot midnatt. Hon drog
vaggan så tätt intill himmelssängen, att hon skulle
kunna nå barnet när det vaknade utan att stiga
upp.
Om man bara kunde låta bli att skrämma upp
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
