Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Den fördömde Dabbelsteen, viskade han och
bet ihop tänderna.
— Tyst, tyst, det blir inte bättre för att vi
förbannar.
Vilhelm såg upp.
— Han kunde hellre ha rest i höstas, när det
skulle gå så. Ja, för nu får jag väl ingen användning
för latinet och grekiskan. Naturligtvis begriper
jag att vi inte får råd att låta mig studera. När
mor reser till Christiania, följer jag med. Jag skall
försöka att få något arbete — som volontär på ett
kontor eller lära mig till köpman. Mor får
tillräckligt med att sörja för de andra barnen. Mig
behöver mor inte ha några bekymmer för.
— Men kära, kära barn!
Dorthea såg ned på det magra pojkansiktet, så
förgråtet och så blossande av iver. Ögonen
glänste mellan de ljusa ögonfransarna, som mörknat av
gråten och klibbat ihop sig.
— Vi vet ännu inte om det blir nödvändigt. Men
det skulle glatt din far om han sett att du blivit
så omtänksam. Ännu vet vi ju ingenting. Och
du vet, att det var din fars önskan att du skulle
studera.
— Det kan ju Claus göra — om vi får råd till
det.
— Du har bättre läshuvud än Claus, det vet du.
— Å, nog har Claus tillräckligt gott huvud för
att bli präst eller sakförare.
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
