Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Min gode, min älskade son!
För första gången på över en veckas tid
knäböjde hon framför sängen och bad sin aftonbön. Det
var som ett ont minne att tänka på hur enträget
hon bett till Himlen om att hennes älskade make
måtte komma till rätta igen. Men denna
kvällsstund med Vilhelm hade tröstat och uppmuntrat
henne — hon måste dock be Gud beskydda hennes
barn, både stora och små — och Frikk och
pigorna och alla de snälla människor som hon snart
skulle skiljas ifrån.
Thestrup — hon vågade inte längre bedja om att
han skulle komma tillbaka till dem, ty hon trodde
inte längre att han fanns bland de levande.
6.
Madame Dorthea uppsköt sin planerade resa till
Christiania i väntan på att vägarna skulle bli
bättre. Lars kunde icke avvara någon av karlarna nu
under vårplöjningen, men då fick väl Vilhelm
skjutsa henne i stället.
Det hade gått sex veckor sedan Thestrup blev
borta. Småflickorna kom och gav henne buketter
med vårblommor, blåsippor, vårlökar och de första
små vitsipporna som hade en röd skiftning både på
bladen och blomknopparna. Deras kinder var
varma och blossande av den friska luften och håret var
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
