Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Madame Hauss grät litet till.
— Ja, det får hon. Dorthea stod med det
renstrukna halsklädet i händerna — nu lade hon undan
det. — Jag lyckönskar dig hjärtligt, kära Karen.
Hon omfamnade och kysste den andra. — Du får
en måg som du känner och högaktar. Och Tilken
flyttar inte längre bort än att du kan träffa henne
när du vill. Du bör vara glad.
Han är ju en mycket hygglig karl, tänkte hon, och
Aas en utmärkt gård. Pengar finns det också
såkert på kistbotten. Men jag skulle unnat den nätta
Mathilde en brudgum, som såg bättre ut och inte
var så tyst och tung. Och som inte läspade så
bedrövligt. Högt sade hon:
— Att våra små flickor flyger ut ur boet, det
måste vi vara förberedda på. Och vi skulle inte
vilja ha det annorlunda. Det kunde nog vara skönt
att få behålla dem hos oss på vår ålderdom, men
när vi sedan faller ifrån och de har blivit gamla
flickor, ja, det förstår du också, Karen.
—Jeo, jo, det är så sant som det är sagt, Thea.
Och jag är mycket nöjd, det kan du väl förstå.
CÄär det för att berätta detta ni kommit hit.
Det var verkligen rart av er. Nu skall jag skynda
mig att bli färdig. Jag måste ju in och gratulera
min lilla väninna Tilken — och så skall vi dricka
ett glas för de nyförlovades välgång.
— Värnta litet.
Madame Hauss hade rest sig upp; allt det till-
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
