Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att modern skulle hasta till sin hårt prövade dotter.
Vänligt sade hon:
— Bertel, jag vill inte gräla på dig i kväll, men
du får inte hela tiden avbryta din mor och din
morbror när de talas vid.
Hon skakade om kuddarna under gossen,
stoppade om honom och Rikke och drog ihop
sängomhängena. — Försök nu att somna.
Hon gick tillbaka till bordet för att be Ole ta
det fjärde ägget — hon måste truga honom för
vart och ett han tog.
— Mor — hon är ju din mor också, sade Ole
dämpat.
Systern nickade. Ett ögonblick blev hon stående,
nästan som om hon skämdes.
— Ja, Ole, det har du rätt i. Men ät nu — å jo,
gör mig nu den glädjen att du tar det sista ägget
också.
Nästa morgon följde hon brodern ut i det öppna
vagnsskjulet och såg på medan han arbetade med
att få porträtten av deras mor och hennes förste
man anbragta på lasset. Ole hade gärna velat ha
dem. Egentligen hade hon haft lust att skänka
honom Feierfax också — hunden kände honom och
trivdes med honom, han hade lånat hem den till en
tik ett par gånger. Det trofasta djuret skulle få
det gott på Lunde. Men hon hade märkt hur
förskräckta Vilhelm och Claus blivit, när hon slog
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
