Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dräkt när hon räckte honom tröjan. Under många
ursäkter satte också kaptenen på sig västen och
fracken.
Carl hade hoppat ned från bordet. Nu stod han
och Bertel och betraktade varandra, tysta och
generade. Genom Claus hade de ständigt skickat
hälsningar, ja, till och med utväxlat små biljetter, men
när de nu stod ansikte mot ansikte, kunde de inte
få fram ett ord.
— Men, sitt ned, kära madame Thestrup —
Claus — kaptenen såg sig hjälplöst omkring. Claus
flyttade en fiollåda och ett valthorn från den
rärmaste karmstolen bort till fönstret och borstade av
gyllenläderssitsen med handen.
— Vill ni inte lösa upp kappan. Ja, nu har vi
fått riktig värme. Å, Claus, se efter om du kan få
tag på henne, tösen, vad är det nu hon heter?
Det såg fruktansvärt ut i storstugan. Golvet
var tillsölat av spott och jordiga stövlar. Skräp
och oreda överallt — klädesplagg på stolarna,
böcker och fiskredskap på golvet, kritpipor, segelgarn,
knivar och kruthorn i fönsterkarmarna. Och
dammli! Torftig och tom hade salen alltid verkat
med sina omålade timmerväggar och gardinlösa
fönster. De få möblerna var gammaldags och
klumpiga. Cold hade köpt dem dels på auktioner och
dels hos bönderna. Det röda tebordet med
fajansskiva och ett clavichord, som var lackerat och
förgyllt, tillkännagav dock att det var en ståndsper-
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
