Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej, nej då. Jag bara undrade — har
kaptenen talat med mor? Om mig, menar jag.
— Om dig, lille Claus. Jo, han säger, att han är
mycket nöjd med de framsteg du gjort de här
veckorna. Men med sjukdom i huset — jag har ju haft
så mycket att stå i därborta — jag fick inte tid att
prata så mycket med den gode kaptenen.
— Då har han alltså inte heller sagt något om
det han tänkte föreslå — rörande min framtid.
Om att han ville försöka att få in mig vid
artillerikadettinstitutet. Han ville att jag skulle följa med
honom till Köpenhamn. Är jag bara där, är han
säker om att kunna göra något för mig.
— Du min Gud och Skapare, vad är detta för
påhitt, Claust
Dorthea sjönk ned i länstolen och betraktade
förskräckt sin son.
— Har du och kapten Cold bakom min rygg —
förskräckelsen var så plötslig att hon blev ond —
har ni tänkt ut några planer om din framtid, utan
att jag skulle få veta något?
— Nej, nej, mor, nu skall ni få höra.
Claus talade så fort som om det gällt att ta
modern med storm.
— Kapten Cold är viss om att jag har anlag för
ingenjörsvetenskapen, o mor, det är den jag helst
vill ägna mig åt. Men jag trodde inte det skulle
tjäna något till att jag bad er om att få komma in
vid matematikskolan i Christiania Här i landet
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
