Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gullaug skickade hit det som hon fått i hemgift.
Din mor svarade honom, att så var nu en gång
skick och bruk — hon vände sig mot Dorthea och
log inställsamt — ja, du får inte bli ond, Dorette,
men jag kan verkligen inte förmå mig att säga
madame Thestrup till min egen gullunge. Får jag
inte kalla er Dorette som i gamla dagar och säga
du. — Jo, då sa madame Elisabeth, att så brukades
det bland bönderna här: när man gifte sig med
en utsocknes och brudens far kostat på
förlovningsgillet och betalat ut hemgiften, så ålåg det
brudgummen och hans familj att överta flickan
samt alla kostnader för hennes uppehälle och för
bröllopet. När de unga dessutom blivit trolovade
inför prästen, så är äktenskapet så fast knutet som
nödigt är, och så har det varit i landet sedan
urminnes tid. Men då stod Struwe i om böndernas
förfärliga osedlighet och sade till din mor, att hon,
som kom från en högre samhällsställning, borde
gått i spetsen och brutit mot detta syndiga oskick.
Ja, han sa att det var en skam, att hon tolererat
något dylikt i sitt eget hus, hon som varit en
ärevördig prästmans hustru. Men då kan Dorthea lita
på att hon gav honom svar på tal.
Madame Dabbelsteen skrattade av skadeglädje.
— Oj, oj, oj, så de skällde ut varandra. Han
ville veta varför de inte kunnat hålla bröllop
samtidigt med att Ingebjörg Larsdotter gjorde sitt
intåg på Lunde och Elisabeth svarade, att det inte
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
