Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en docka. De dansade bra tillsammans och
log in i varandras ögon. Ingen av dem hade lust
att sluta, så länge de ännu kunde hämta andan.
Då kom festtåget som skulle till kvällsbordet i
gammelstugan, med trumslagaren i täten,
fiolspelaren och köksmästaren med sin stav. Ole och
Ingebjörg skred hand i hand före gästerna.
— Du nåste också gå in, du och bror din, sa
hon som Vilhelm dansade med — Anne hette hon
och var dotter i en av Herbergsgårdarna — ni som
är brudsvenner.
Själv smet hon in på sin plats bland
brudtärnorna.
Claus stod och hängde borta vid slipstenen; han
såg just inte ut som om han skulle kunna förflytta
sig någonstans. Hatten hade han tappat och de
bruna lockarna föll orediga kring hans blossande
panna. Han hade knäppt upp både västen och
skjortan, som om han velat ge sitt nakna bröst en
avkylning.
I detsamma var det någon som rörde vid
Vilhelms arm — Tora.
— Du nåste gå in, du också, du som är
brudsven, sa hon liksom Anne Herberg och log sitt
vackra, litet loja leende.
— När ingen trugar mig? Ånej, jag känner väl
också till folkskick. Vilhelm log lycksaligt och slog
armen kring Toras skuldra. — Men du kanske
skall in?
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
