Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nu blir väl du kall, sade hon, men hon blev
sittande, fingrade på de slipade stålknapparna i
rocken och såg på dem. Vilhelm slog åter armen
kring hennes liv och ordnade rocken, så att de båda
kom under den.
Och han som inbillat sig att han älskade
Mathilde Hauss — den näbbgäddan. Han hade varit så
rädd att hon skulle skratta åt honom, att han
många gånger haft hjärtklappning när han vågat
tilltala henne. När Tora skrattade åt honom, var
hon så älsklig och godlynt, att han fick lust att
gång på gång locka fram det ljusa flickskrattet.
Å, hon var härligi Han kom att tänka på att
han en gång i julas kysst Tilken när de lekte
pantlekar, och så mycket krumbukter hon då
gjort!
Tora sade varken ja eller nej, men nu tyckte
Vilhelm att han visste vad det betydde. — Sedan
kysste de varandra en stund, tills Tora gav
tecknet till att nu fick det vara nog — hon vred
undan huvudet och började prata om fäbodfärden.
— Trivs du bra här på Lunde? Är inte min
mormor svår med att driva på sitt folk.
— Ja, vet du, nu hade det blivit så mörkt att
han bara kunde höra att hon smålog, hon fick
något premium av det här lanthushållningssällskapet
för att hon vävt tusen alnar tyg av ull och lin
från gården. Då kan du tänka vad pigorna hade
att stå i här på Lunde. Men jag kan då inte sä-
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
