Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låta sina livstrådar löpa samman i hennes hand,
måste ju ha skänkt henne en så rik erfarenhet och
så många underliga tankar, att Vilhelm hade en
känsla av att han aldrig mer kunde tänka på sin
mormor utan en beklämmande förnimmelse av
otrygghet.
Rätt som det var måste han kasta ett förstulet
ögonkast på sin mor. Hon kunde väl inte heller
tro att det var sant? Ty då var hon ju dotter till
en lönnmörderska och äktenskapsbryterska. Nej,
nej, sådant fick man inte tänka ens! Och återigen
betog honom ångesten, så att han kände fysiska
smärtor i mellangärdet. Tänk om modern fick
veta att han suttit och lyssnat i spiselvrån. Nej,
aldrig skulle hon få veta det, men så länge de levde,
skulle han vara medveten om att hon bar på tankar,
som hon inte visste att han hade någon aning om.
Han såg upp mot den av väta glänsande
bergväggen som de åkte under. Delvis var den täckt
av mossor och lavar, och smala vattenbäckar
störtade sig utför berget, som såg murket ut, uppfrätt
som det var av brunröd rost. Det var ett sådant
berg som man roade sig med att plocka sönder när
man var barn. Hjulen gled och hoppade över
stenarna och skar ibland ned i djupa dyhål.
Hästarna slet och drog, vagnen gungade och slängde och
de två som satt tillbakalutade i hörnen rörde på
sig i sömnen. Vilhelm började småfrysa.
Han hade aldrig tänkt på det förr, fast han na-
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
