Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 7. Lyxen i stora huset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
om öfversten blott misstänkte något galet med sina hä-
star, och följaktligen straffades han ofta utan all skuld.
Det’ var pinsamt att höra de orimliga och häftiga till-
vitelser som af öfverste Lloyd, hans son Murray och
hans svärsöner gjordes denne stackars man. Tre af
öfverste Llyods döttrar voro gifta, och de bodde med
sina män i stora huset en del af året samt åtnjöto den
utsökta förmånen att få piska tjänarne när dem lyste.
En häst framfördes sällan ur stallet mot hvilken ingen
anmärkning kunde framställas. ”Det var dam i håret”;
”tyglarna voro snodda”; ”pannluggen var icke kammad”;
”manen låg icke rakt”; ”hufvudet såg icke bra ut”; ”tof-
sarna vid hofvarna voro icke ordentligt putsade”. All-
tid var något på tok. Huru grundlöst klagomålet var,
måste Barney stå med hatten i hand och tillslutna läp-
par, utan att någonsin få svara ett ord till förklaring
eller ursäkt. I en fri stat kunde en husbonde som kla-
gade så utan orsak hafva fått till svar af sin hästskö-
tare: ”Herre, jag är ledsen att jag icke kan tillfreds-
ställa er, men då jag gjort mitt bästa och ändå icke
lyckas däri, är det bäst för er att afskeda mig”. Men
här måste hästskötaren lyssna och darrande afbida sin
herres befallning. En af de mest smärtsamma och för-
ödmjukande scener jag någonsin bevittnat var då gamle
Barney piskades af öfverste Lloyd. Dessa män voro
båda framskridna i ålder; å ena sidan såg man husbon-
dens silfverlockar, å den andra slafvens kala och af
mödor fårade panna — det var den öfverordnade och
den underordnade, den mäktige och den svage, men
båda voro dock likar inför Gud. ”Af med hatten”, sade
den befallande husbonden; han åtlyddes genast. ”Tag
af din jacka, du gamla skojare”, och af kom Barneys
jacka. ”Ned på dina knän!” Den gamle mannen knä-
böjde, med sina skuldror bara, sitt kala hufvud skinande
i solen och sina åldriga knän tryckta mot den kalla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
