- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
130

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 15. Covey, negertuktaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130
på gån på; o att äfven jag kunde gå med! Kunde jag-
blött simma! Om jag kunde flyga! Hvarför föddes jag
till en människa af hvilken man skulle göra ett djur!
Det glada skeppet är borta; det gömmer sig i det dunkla,
fjärran. Jag är kvarlämnad i ett ändlöst slafveris hel-
vete. 0 Gud, fräls mig! Gud, befria mig! Låt mig
blifva fri! — Finnes det någon Gud alls? Hvarför är
jag slaf? Jag vill rymma. Jag vill icke härda ut längre.
Jag må blifva fångad eller fri, så vill jag försöka det..
Jag kunde ju lika gärna dö af frossa som af feber. Jag
har blott ett lif att förlora. Jag kunde lika gärna låta-
döda mig vid försöket att rymma som dö genom att
stanna kvar. Tänk blott: femton mil norrut och jag
är fri! Skall jag försöka? Ja! Med Guds hjälp vill jag
det. Det kan icke vara så att jag måste lefva och dö
som slaf. Jag skall taga min tillflykt till vattnet. Just
denna vik skall bära mig till frihet. Ångbåtarna styra,
nordlig kurs från Nordudden; jag skall göra detsamma,
och när jag kommer till slutet af viken, skall jag öfver-
gifva min båt och gå rakt genom Delaware till Penn-
sylvania." När jag kommer dit, skall man icke fordra-
pass af mig, utan jag skall färdas där utan att oroas..
Låt blott det första tillfället erbjuda sig, och komma
livad som vill däraf, är jag på väg. Till dess vill jag
försöka att bära oket. Jag är icke den ende slafven i
världen. Hvarför skulle jag ängslas? Jag kan uthärda
så mycket som någon af dem. Dessutom är jag blott en
gosse ännu, och alla gossar äro underställda någons myn-
dighet. Kanske skall mitt elände under slafveriet blott
föröka min lycka, när jag blir fri. En bättre dag skall
randas.”
Jag skall aldrig förmå beskrifva hälften af den and-
liga erfarenhet det var min lott att genomgå under min
vistelse hos Coveys. Jag blef fullständigt krossad, för-
ändrad och försatt ur jämvikten; vid det ena tillfället

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free