- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
192

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 19. Rymningskomplotten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192
gifva mig. Dessutom hade jag aldrig hört att han hade
någon vän i Alabama, och jag tog förklaringen blott
som ett lätt och behagligt sätt att afsända mig till den
fjärran södern. Det var litet skandal äfven förbunden
med föreställningen om en kristen som sålde en annan
till georgiska slafhandlare, på samma gang som det an-
sågs fullt på sin plats för dem att sälja till andra. Jag
trodde att hans vän i Alabama var en uppfinning för
att kringgå denna svårighet, ty herr Thomas var myc-
ket mån om sitt religiösa anseende, huru obekymrad han
än torde hafva varit om sin verkliga kristna karakter.
Häri är det möjligt att jag gör honom orätt. Säkert är
att han icke använde sin makt öfver mig som han kunde
hafva gjort i detta fall, utan i det hela handlade myc-
ket ädelmodigt i betraktande af min förbrytelses natur.
Han hade makt och anledning att utan förbehåll skicka
mig till själfva Floridas träskmarker, utan det aflägsna-
ste hopp om befrielse, och hans vägran att utöfva denna
makt måste anföras till hans beröm.
Då jag dröjt i St. Michels några dagar och ingen
vän från Alabama syntes till, beslöt herr Thomas att
sända mig tillbaka till Baltemore till sin broder Hugh,
med hvilken han nu var försonad; möjligen slöt han fred
med denne på grund af händelsen vid lägermötet, då
han aflade religiös bekännelse. Herr Thomas sade mig
att han ville jag skulle fara till Baltemore och lära mig
ett handtverk, och om jag uppförde mig väl, skulle han
frigifva mig vid tjugufyra år. Tack för denna enda stråle
af hopp i framtiden! Löftet hade blott ett fel — det
syntes för godt för att vara sant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free