- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
211

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 21. Flykten från slafveriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211
Han hade försett min kärlek till friheten med en piska
och en pådrifvare långt verksammare än någon jag förut
känt; och medan han hemtade alla slafveriets fördelar
af denna anordning utan dess olägenheter, hade jag att
fördraga alla slafveriets olägenheter, och måste dock ut-
stå all den ansvarige frie mannens omsorg och ängslan.
”Icke dess mindre”, tänkte jag, ”är en värdefull rättig-
het, ett nytt steg på min väg mot friheten.” Det var
något äfven det att få lida frihetens obehag, och jag
var besluten att hålla mig kvar på den nyvunna grund-
valen med all flit. Jag var färdig att arbeta natt och
dag, och som jag var i besittning af en förträfflig helsa
förmådde jag icke blott tillgodose mina löpande utgif-
ter, utan äfven lägga af en liten summa vid slutet af
hvarje vecka. Det fortgick nu på detta sätt från maj
månad till augusti, men då frånrycktes mig, af skäl som
skola visa sig under berättelsens fortgång, min högt
värderade frihet.
Under veckan före denna olyckliga tilldragelse hade
jag träffat anordningar att i sällskap med några unga
vänner besöka ett lägermöte, som skulle hållas ett par
mil från Baltemore. På aftonen för vår tillämnade af-
färd hände något på varfvet där jag arbetade, som
kvarhöll mig ovanligt länge och tvang mig att antingen
svika mina vänner eller försumma att bära min vecko-
tribut till herr Hugh. Vetande med mig, att jag hade
penningarna och kunde lämna honom dem en annan dag,
beslöt jag att begifva mig till lägermötet och betala ho-
nom dessa tre dollars för den förflutna veckan vid min
återkomst. Väl kommen till lägerplatsen, förmåddes jag
att stanna en dag längre än jag ämnat vid affärden
hemifrån. Men så snart jag återkommit, gick jag rakt
till hans hem på Pell Street för att gifva honom sina
(mina) penningar. Olyckligtvis hade nu det ödesdigra
misstaget begåtts. Jag fann honom i en ytterlig vrede.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free