Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 6. Intryck utomlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
jag möjligen äger, vare sig det är litet eller stort, skall
gå i den rätta riktningen och verka i öfverensstämmelse
med sanningen. Jag behöfver knappt säga att jag, då
jag talar om Irland, icke skall låta mig påverkas af nå-
gra fördomar till Amerikas fromma. Jag tror att min
ställning helt undanrödjer det. Jag har intet ändamal
att tjäna, ingen trosbekännelse att upprätthålla, ingen
regering att försvara, och hvad nationaliteten angår,
har jag ingen sådan. Jag har intet beskydd hemma,
ingen hvilostad utomlands. Det land där jag är född
välkomnar mig blott som slaf till sina stränder och af-
visar med förakt tanken på att behandla mig annorlunda,
hvadan jag är en förskjuten främling i min barndoms
samhälle och en utom lagen stående i det land där jag
fostrats. ”Jag är en främling för dig och en gäst som
alla mina fäder”. Att människor skola vara patriotiska
är mig fullkomligt naturligt, och som ett filosofiskt fak-
tum är jag i stånd att gifva det ett teoretiskt eikän-
nande. Men längre kan jag icke gå. Om jag någon-
sin haft någon patriotism eller någon plats för denna
känsla, så piskades den ur mig länge sedan af de ame-
rikanska slafpådrifvarne. Då jag tänker på Amerika,
finner jag mig stundom beundra dess klarbla him-
mel, dess stora gamla skogar, dess bördiga fält, dess
sköna floder, dess väldiga sjöar och stjärnkrönta beig.
Men min hänförelse är snart stäfjad — min glädje för-
bytes snart i sorg. Då jag ihågkommer att öfver det
hela hvilar förbannelsen af slafveri, rof och orättfärdig-
het, då jag ihågkommer att dess skönaste floder föra
mina bröders tårar till oceanen, föraktade och förgätna,
och att dess bördigaste fält dagligen dricka mina miss-
handlade systrars varma blod, uppfylles jag af outsäg-
lig leda och drifves att klandra mig själf därför att nå-
got ord till förhärligande af ett sådant land kunde tränga
öfver mina läppar. Amerika vill icke tillåta sina bam
Frederick Douglass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
