- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
518

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 16. “Tiden jämnar allt“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

518
honom orätt, att jag betraktade oss båda som offer för
ett system. "Åh, jag tyckte aldrig om slafveriet”, sade
han, ”och jag ämnade frigifva alla mina slafvar, då de
uppnådde tjugufem års ålder.” Jag sade honom att jag
alltid varit nyfiken att få veta hur gammal jag var, att
det allvarsamt bekymrat mig att icke veta när min fö-
delsedag var. Han sade att han icke kunde säga mig
det, men han trodde att jag var född i februari 1818.
Detta gjorde mig ett år yngre än jag trott mig vara
på grund af hvad som sades mig af fru Lucretia, kap-
ten Aulds förra hustru, då jag lämnade Lloyds plantage
för att fara till Baltimore våren 1825, ty hon sade mig
då att jag var åtta år på det nionde. Jag vet att det
var år 1825 som jag for till Baltimore, emedan det var
detta år som herr James Beacham byggde en stor fre-
gatt vid ändan af Älliceana Street för en af de sydame-
rikanska regeringarnas räkning. Dömande häraf och
af vissa händelser som tilldrogo sig hos öfverste Lloyds,
sådana som en gosse utan någon kunskap ur böcker
under åtta års ålder knappt skulle lägga märke till, för-
anledes jag tro att fru Lucretia var närmare sanningen
rörande min ålder än hennes make.
Innan jag lämnade kapten Aulds bädd, talade han
med glad förtröstan om den stora förändring som vän-
tade honom och sin känsla af att han snart skulle i frid
skiljas hädan. Märkande hans ytterliga svaghet, för-
längde jag icke mitt besök. Hela mötet varade icke
mer än tjugu minuter, och vi skildes för att aldrig mera
råkas. Hans död omtalades kort därefter i tidningarna,
och det faktum att han en gång ägt mig som slaf an-
fördes såsom det hvilket gjorde händelsen anmärknings-
värd.
Det torde kanske icke vara riktigt artistiskt att i
detta sammanhang tala om en händelse af samma natur
som den nyss berättade, och dock har den sin naturliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free