Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang - Den västindiska slafemancipationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
anmärkningar som röra mig personligen är att finna i
den omständigheten att jag nu hufvudsakligen står in-
för en ny generation. De flesta af de män med hvilka
jag lefde och arbetade under abolitionsrörelsens tidigare
år hafva gått öfver detta lifvets gräns. Knappt någon
af de färgade män som förfäktade vår sak och började
verket samtidigt med mig räknas nu bland de lefvande,
och jag börjar känna mig ganska ensam. Men så länge
jag röner sympati och gillande af män och kvinnor så-
dana som de hvilka befinna sig framför mig i dag, skall
jag med glädje till sista andedraget göra mitt till för
att understödja edert kraf på rättvisa, frihet och jäm-
likhet bland människor. Den dag vi fira ar företrä-
desvis de färgades dag. Den stora tilldragelse hvarai
den utmärkes och hvaraf den för alltid skall ut-
märkas bland alla årets dagar, har med rätta till-
vunnit sig allvarlig uppmärksamhet af statsman och
samhällsförbättrare öfver hela världen. Den ar for
dem en lysande punkt i mänsklighetens historia, val
värd att beaktas af den färgade mannen, men den
talar icke blott till förståndet, utan äfven till kanslan.
Frigifningen af våra bröder i Västindien vinner gen-
klang hos oss, rör vårt hjärta och fyller vår sjal mec
de tacksamhetens känslor som förena människorna i al -
mänt broderskap. ,
I historien om Amerikas kamp mot slafvenet liar den
dag vi fira haft betydande del. Frigifningen i Västindien
var den första klara stjärnan på en stormholjd himmel,
det första småleendet efter ett långvarigt vredesmoln
öfver försynens anlete, den första strålen af hopp,
första påtagliga faktum som visade mojlighe en a
fredlig öfvergång från slafveri till frihet for negerrasen.
Hvem eljes må glömma eller ringakta denna dags fo
dringar, kan den för oss aldrig blifva annat an minnes-
värd och lysande. För fyrtiosex år sedan pa den dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
