Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 110 —
honom att återvända till Rom; men han qvarhölls
i Paris genom Ludvig XIVis frikostighet. Når den
ryktbara kometen inträffade iߣo, låt Christina
bref utgå öfver hela Italien, hvaruti hon lofvade
tusende pistoler åt den , som noga bestämde dess
gång, och gåfve derom ett nog riktigt begrepp, för
att deröfver måtte kunna resonneras med
grundlighet.
De lårde hafva Christina att tacka för
Eze-chiel Spanheims latinka afhandling om medaljernas
bruk och förträfflighet. Hon låt utbetala en
betydlig summa till professoren i Kiel Mathias
Was-muth, för att såtta honom i stånd att trycka sitt
stora arbete öfver Kronologien, och intresserade
sig för arbeten och undersökningar af
historieskrifvaren Puffendorf, Olaus Rudbeck, författare till
Atlantica, och eri för sin lärdom namnkunnig Svensk
adelsman, Sparfvenfeldt, som Carl XI låt göra
resor till upptäckande af Göthiska monumenter.
Christina hade familjariserat sig med
Italienska litteraturen, och roade sig i synnerhet med
poeters låsning. Hon värderade Tassos och Ariosts
skönheter; men som hon sållan återfann dem i
de poetiska alster, Italien såg födas på hennes tid,
så utmärkte och beskyddade hon så mycket mer
tvenne skalder, hvilka sökte återföra den goda
smaken, och hvilkas arbeten gjorde sig kände genom
stylens prydlighet och renhet, nemligen
Alexander Guidi och Vincent Filicaia. Hon gaf Guidi
intråde uti sitt lårda samfund, bestämde honom en
hederlig belöning, och förskaffade honom ämne till
hans pastoral Endymion; man tillegnar åfven
Drottningen flere stållen i denna pastoral. Når hon fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
