Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
~ 188 —
alla menniskors beundran och förvåning. Man kan
icke syselsåtta sig med något angenämare, ån att
rått lara känna dem. Denna kännedom undervisar
och förbättrar oss; den höjer själen öfver sig- sjelf,
uppeldar henne, och låter henne känna sin egen
förmåga. Det äro ovanliga menniskors ådla
tänkesätt och stora gerningar, som uppfylla en själ med
dygd och styrka, genom ett slags lycklig smitta,
från hvilken man ej skulle kunna bevara sig, utan
att blifva olycklig."
Det märkvärdigaste och mest uppmärksamhet
fdrtjenande arbete, som Christina lemnat, är det
som har till titel ChpvXStinas Lefverne, skrifvit af
henne sjelf, och tillegnadt Gud. Detta arbete, som
sträcker sig till omkring år 1655, synes hafva varit
skrifvit vid år 1686; stilen år i allmänhet vårdad;
deruti herrskar mycken uppriktighet, och
Drottningen dömmer der sig sjelf och andra med lika
mycken sanning, som finhet och urskillning, Yi hafva
redan derutur hämtat flera märkvärdiga drag, för
att skildra Christina; men vi tro oss ånnu böra
anföra någva ställen, för att låta känna dess
beskaffenhet.
Se hår, huru Christina uttrycker sig i
anseende till sin far, den store Gustaf; "Denne Konung,
hvilken, som jag förut sagt det, dog i segrens
armar, var stor i allt. Stor var hans börd, äfvensom
hans egenskaper, hans årelystnad var större ån
lians styrka, men icke större än hans lycka. Han
var vis, han var tapper, han var stor fältherre och
stor konung. Med ett ord, det var den största man
i sitt tidehvarf, äfvensom bland dem, hvilka
lefvat fore honom tre eller fyra århundraden» Ha»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
