- Project Runeberg -  Drottning Christinas Historia / Andra delen /
205

(1821-1822) Author: Jean-Pierre Guillaume Catteau-Calleville
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

~ 205 —

le, hade hon otvifvelaktigt gjort det; men saken
hade gått for långt att ett annat beslut kunde
fattas, utan att satta sig i fara att låta markisen
undkomma, och äfventyra sitt egit lif.

I dessa ytterligheter visste jag icke hvad jag
skulle göra eller besluta; gå min våg, kunde jag
icke, och om jag ån kunnat det, såg jag mig
förbund en af en kristlig kårleks- och samvets-pligt
att bistå markisen och bereda honom att vål do»
Jag gick då tillbaka in uti galleriet, och
omfamnande den stackars olycklige, som badade sig i sina
tårar, uppmuntrade jag honom i de möjligast båsta
och ifrigaste ordasått, att det måtte behaga Gud
ingifva honom beslut till döden, att tånka på sitt
samvete, emedan intet mera hopp om lif var för
honom i denna verlden, och att då han led och um«
gålde för rättvisan, borde han till Gud allena
satta sina förhoppningar för evigheten, der han
skulle finna sin tröst»

Sedan han, vid denna bedröfliga tidning,
uppgifvit två eller tre stora rop, lade ban sig på knä.
vid mina fötter, som satt mig på en af galleriets
bänkar, och började sin bikt; men då han fortsatt
den en stund, steg han opp två gånger, och gaf i
detsamma till ett rop; jag lät honom göra sin
trosbekännelse.

Afstående från alla stridande tankar, slutade
han sin .bikt på Latin, Franska och Italienska, som
han bäst kunde förklara sig i den förvirring han
var. Drottningens hofpredikant ankom just når
jag frågade honom i förklaringen om ett
tvifvelsmål; markisen, som blef honom varse, gick, utan
att afbida aflösningen, till honom, hoppades nåd
genom hans ynnest; de talade temmeligen långe sak=

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drchristin/2/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free