Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Så mycket olika mot förr... - II. Höstens blomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 9 —
dig åt? Det vill jag gärna veta, återtog Davy, som tycktes ha
fattat ett starkt intresse för ämnet.
Det äi nog bäst du frågar fru Boulter, sade Anne utan
att tänka sig för. — Hon vet visst bättre, hur sådant går till,
än vad jag gör.
Jaha, det ska jag göra nästa gång hon kommer hit, sva-
rade Davy allvarligt.
Understå dig bara, din odygdspåse, ropade Anne, som nu
insåg sitt misstag.
Men du sa ju själv, att jag skulle göra det, invände den
förolämpade oskulden.
Nu är det hög tid pa, att du går och lägger dig, avgjorde
Anne för att få ett slut på samtalet.
Sedan Davy gått och lagt sig, begav sig Anne bort till
Viktori"a-ön och satte sig där ensam, omsvävad av skymningens
kitta dis, och lyssnade till rännilarnas porlande och vindens sus.
Den bäcken hade hon alltid älskat. Ofta hade hon förr i tiden
drömt vaken med blicken fäst på det blänkande strömdraget.
Nu glömde hon suckande ynglingar och stygga grannfruars spet-
sigheter och alla de små problem, som kunna dyka upp i en
ung flickas liv. Nu lät hon sin fantasi hissa segel med afton-
stjärnan som ledfyr och styrde ut över de sagoomspunna hav,
som skölja de avlägset hägrande kusterna av paradisiska nejder.
Och dessa drömmar gjorde henne rikare än livets verkligheter,
ty det synliga försvinner, men det icke sedda varar evigt.
TI.
Höstens blomster.
Den följande veckan förflöt mycket fort, men så omfattade
den ju också vad Anne kallade sina »yttersta dagar». Avskeds-
besök skulle avläggas och mottagas, och de voro både roliga
och tvärtom, detta beroende på, huruvida de kära vännerna de-
lade Annes glädje och förhoppningar eller ansågo, att hon var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
