Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Små syndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 103 —
klättra upp på taket och därifrån under skrik och skratt störta
på huvudet ned i höet.
Även otillåtna nöjen ha ett slut. När vagnshjulens dova
mullrande över bron förkunnade, att de kyrkobesökande började
begiva sig hem, ansåg Davy, att stunden för uppbrott var inne.
Han löste av sig sin skyddande förklädnad, drog åter på sig
sina trots allt märkvärdigt sura strumpor och skor och vände
med en suck ryggen åt sin egen härliga forellfångst. Det var
visst lönt att bära hem den...
— Nå, har vi inte haft gräsligt roligt? frågade han med en
något konstlad glättighet, då de vandrade tillbaka ginvägen
tvärs över fältet.
— Inte jag för min del, svarade Dora trumpet. — Och jag
tror heller inte att du har haft det — om du riktigt tänker efter,
slöt hon med en liten glimt av ett skarpsinne, som just aldrig
annars var utmärkande för henne.
— Jo, det kan du slå dig i backen på att jag hade, för-
säkrade Davy. — Men det var väl ingen under att du inte hade
roligt — du satt ju bara där och glodde som en annan — simpa.
— Jag håller mig för god att leka med sådana simpla
grabbar, sade Dora högdraget.
— Äh, håll i mig i stället... Vad är det för fel med pojkarna
Cotton? De ha då bra mycket skojigare än vi. De gör precis
vad de vill och säger vad de vill rätt i synen på vem som
helst. Jag tänker göra ackurat likadant, jag, efter den här
dagen.
Trots de stora orden och den morska tonen kände sig Davy
inte riktigt väl till mods. Men förr skulle han ha dött än er-
känt det för Dora. Glädjen över det lyckade forellfisket och
den uppiggande samvaron i övrigt hade nu hunnit fördunsta; i
stället gjorde samvetet sig märkbart med små hälsosamma nyp
då och då. När allt kom omkring — kanske det ändå hade
varit bättre att gå till söndagsskolan och kyrkan?... Tant
Lynde kunde förstås ofta vara retsam och förarglig mot en liten
gosse, som älskade frihet och oberoende, men hon brukade för-
vara en mängd godsaker i sitt stora köksskåp, och snål var hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
