Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. På tebjudning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 —
tig som sin son. I stället såg hon ett litet knyte till fruntim-
mer med ännu friska och rödlätta kinder, milda blå ögon och
en mun, vek som ett barns. Klädd i en vacker, fullt modernt
sydd svart sidenklänning, med en luftig vit schal kring axlarna
och det snövita håret delvis täckt av en prydlig spetsmössa
påminde hon om en sirligt utstyrd docka från mormors tid.
God dag på dig, min kära Janet, sade hon i mycket
vänlig ton. — Det var riktigt roligt att få se en skymt av dig. —
Hon räckte fram sitt vackra gamla ansikte och bjöd sin kind
att kyssa. — Och här ha vi den nya lärarinnan. Det var roligt
att få göra frökens bekantskap. Min son har sjungit ert lov,
ända tills jag blivit halvt avundsjuk, och Janet kan sannerligen
ha all orsak att vara det helt.
Stackars Janet blev åter het om öronen, Anne sade några
konventionellt artiga ord, och så slog man sig ned och försökte
få konversationen i gång. Men det var tungt göra, till och
med för Anne, ty ingen föreföll obesvärad utom gamla fru
Douglas, som tycktes ha mycket lätt för att språka. Hon vin-
kade Janet till sin sida och klappade då och då hennes hand.
Janet satt med ett fruset småleende på läpparna, hon såg ut att
vantrivas förskräckligt i sin missklädande klänning, och John
Douglas såg trumpen och tafatt ut.
Vid kvällsvarden bad den gamla frun i mycket hjärtlig ton,
att Janet skulle servera teet. Janet blev mörkröd, men lydde.
Anne beskrev sedermera denna måltid i ett brev till Stella.
»Vi fingo kall oxtunga och kyckling, jordgubbskompott, ci-
trontårta och smördegskakor, chokladbrön, korintkakor, socker-
kaka med fruktfyllning uti och till sist brylépudding. Sedan jag
ätit dubbelt så mycket som jag egentligen hade smak för, suc-
kade fru Douglas och sade, att jag hade bra skral aptit — och
hon, som ingenting hade att fresta den med . . .
’Jag fruktar Janet skämt bort er med allt vad hon bullar
upp, och nu gillar ni ingen annan mat’, sade hon så älskligt. ’Men
ingen här på trakten kan förstås ta upp tävlingen med henne.
Får det inte vara en bit skinkpaj till, fröken Shirley? Ni har ju
absolut ingenting ätit, barn lilla.’ Och Stella, då hade jag ändå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
