Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV. Det sista året vid högskolan - XXXV. Fint främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 —
manuskripten hittade Anne ett, som var skrivit på bitar av grovt
omslagspapper. Det började lysa i hennes grå ögon, när hon
drog sig till minnes tiden och platsen för dess tillkomst. Det
var det lilla utkast hon skrivit ihop den dag, då hon och Diana
haft ett ärende att uträtta hos fröknarna Copp vid Granallén
ett gott stycke från Avonlea. Fröknarna hade ej varit hemma,
och vid sitt försök att titta in genom skafferifönstret för att
möjligen upptäcka ett visst fat med tårpilsmönster, som skulle
hämtas, hade hon ramlat ned genom det skröpliga taket till ank-
huset.
Anne ögnade på det gamla styvnade papperet och började
sedan genomläsa dess innehåll med större intresse. Den lilla träd-
gårdsidyll, som hon knåpat ihop i en högst obekväm ställning,
under ett uppspänt paraply, innehöll en liten dialog mellan ast-
rarna och luktärterna och mellan de vilda kanariefåglarna i
syrénbusken och trädgårdens skyddsande. Sedan hon läst den
till slut, satt hon orörlig och stirrade framför sig, och när Stella
gått, slätade hon ut det tillskrynklade papperet.
— Jag tror nästan jag gör det, sade hon med minen hos
den, som fattat ett beslut.
XXXV..
Fint främmande.
— Här är ett brev med indiskt frimärke på åt dig, tant
Jimsie, sade Phil. — Här är tre åt Stella och två åt Prissy
och ett härligt tjockt åt mig från min egen lille Jonas. Du
har ingenting, Anne, bara ett maskinskrivet meddelande,
Ingen märkte, att blodet rusade upp till Annes kinder, när
hon tog emot det tunna brev, som Phil vårdslöst kastade åt
henne. Men när Phil efter ett par minuter tittade upp, såg
hon en Anne, som bokstavligen sken av glädje.
— Nå men söta du, vad har det nu hänt för trevligt?
— »Ungdomens vän» har tagit emot en liten skiss, som jag
skickade in för fjorton dar sen, sade Anne och gjorde sitt bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
