Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Fint främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 219 —
för att tala, som om det vore gammalt och vant för henne
att få bidrag antagna av tidskriftsredaktioner. Men hon lyckades
inte riktigt.
— Anne Shirley! Aldrig har jag väl hört på maken! Sä
gräsligt roligt! Vad handlar den om? När kommer den in?
Har du fått pengar för dén?
— Jaa då, de skickar mig en anvisning på tio dollars, och
redaktören skriver, att han gärna skulle vilja se något mera
av min penna. Du kära lilla gubbe, det ska du visst få. Det
var en gammal skiss, som jag hittade i en låda. Jag skrev om
den och skickade in den, men aldrig kunde jag tro den tvärt
skulle bli intagen, för det var alls ingen handling i den, sade
Anne och erinrade sig med någon bitterhet det klena resultat,
vartill de med sådan skicklighet hopspunna intrigerna i »Feodoras
försoningsoffer» lett.
— Vad ska du göra med tio dollars, Anne? Kom så går vi
in till stan allihop och festar, föreslog Phil.
— Jag ska ge ut dem på något oförnuftigt överdåd, vad
det nu kan bli, lovade Anne skrattande. — Det här är åtmin-
stone inte degiga pengar — som dem jag fick för den rysliga
Bästa jästpulverhistorien. För dem köpte jag mycket förståndigt
kläder, men jag vantrivdes i de paltorna för var gång jag satte
dem på mig.
— Tänk att vi hyser en riktig livslevande författarinna i
Carolinas Tjäll, sade Priscilla.
— Det är ett stort ansvar, inföll tant Jamesina oförmodat.
— Jo, det vill jag lova, försäkrade Prissy med samma hög-
tidliga tonfall. — Det har sina risker att umgås med litterärt
folk eller ständigt ha dem inpå sig. Rätt vad det är, slå de
ned på något ämne. Vad hindrar, att Anne en dag tar och ritar
av oss?
— Jag menade, att det tryckta ordet alltid för med sig
sitt ansvar, sade tant Jamesina helt allvarligt. — Och det hoppas
jag Anne inser. Min dotter brukade skriva ihop noveller och
småberättelser, innan hon begav sig ut på missionsfältet, men
nu har hon riktat sin ande mot högre uppgifter. Hon brukade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
