Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIX. Anne läser i uppenbarelseboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 246 —
ut så där! Det var inte vår mening att tala om det för dig helt
oförberett.
— Är det — sant? frågade Anne med en röst, som icke var
hennes.
— Gilbert är mycket sjuk, svarade tant Lynde allvarligt. —
Han fick nervfeber strax efter det du for till Ekostugan. Har
ingen människa berättat det för dig?
— Nej, sade samma okända röst.
_Det visade sig vara ett mycket svårt fall genast från
början. Doktorn sade, att han överansträngt sig med arbete och
hade mycket litet motståndskraft. De ha sjuksköterska, och allt
som kan göras blir gjort. Se inte ut så där, Anne lilla! Så
länge det finns liv, finns det hopp.
_ jamen farbror Harrison var där ju i går afse, och då sa
di’, att där inte fanns någe hopp, erinrade. Davy.
Marilla, som såg gammal och grå och ti ött ut, steg upp och
föste Davy framför sig ut ur köket.
_ Kära du, fäll inte alldeles modet, sade tant Rachel och
lade sina vänliga gamla armar kring den dödsbleka flickan. —
Jag har visst inte gett upp hoppet — det är det sista man ska
göra. Han har sin berghälsa och sin friska och ofördärvade
kropp — varför skulle inte den stå bi också nu? Du ska få se,
han repar sig nog.
Anne gjorde sig sakta fri från fru Lyndes armar och gick
med ögon, som ingenting sågo, tvärs över köket, genom föistu-
gan och uppför trappan till sitt gamla rum. Invid fönsterkar-
men lade hon sig på knä och stirrade blint ut. Det var mycket
mörkt. Regnet öste ned över de vindpiskade markerna. I Spök-
skogen kvedo och stönade de väldiga träden, som vredo sig föi
stormen, och till hennes öra trängde dånet från de skummande
bränningarna utmed havsstranden i fjärran. Och Gilbert låg for
döden.
I varje människas liv finnes det en uppenbaresebok, alldeles
som i bibeln. Anne läste sin den förfärliga natten, då hon i
ångest och vånda genomvakade de många timmarna i mörker
och naturens uppror. Hon älskade Gilbert — hon hade alltid äls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
